Under den här fliken hittar du innehåll och uppgifter för kursen svenska 1. Givetvis kompletteras kursen genom undervisning, genomgångar, diskussioner, filmer, småuppgifter och annat, men här finns ett grundläggande underlag för kursen. Observera att du lämnar in dina uppgifter genom att dela mapp och dokument med mig på Google Drive. Läs mer om detta under fliken "Hem".
________________________________________________________________________________
________________________________________________________________________________
_________________________________________________________________________________
Elixir - Uppgift språk och skrivande
Läs novellen Elixir
1. Vad handlar
novellen om? Vilka frågor och samhällsproblem tar Leiva Wenger upp? Hur gör
han det? Vad tycker du om texten? Beskriv din läsupplevelse!
2. Leiva Wenger har skrivit helt utan respekt för
språkregler och dessutom ställt viktiga frågor på sin spets. Dessutom med en väldigt speciell
sociolekt och väldigt talspråklig. Nu är det din tur; Skriv en berättelse på dialekt, sociolekt, kronolekt eller talspråk. Skriv som du pratar. I övrigt inga gränser. Inga regler. DU bestämmer. Det är det författande handlar om. Språk och handling, karaktärer, miljöer och budskap; allt är tillåtet.
3. Reflektera nu över din egen berättelse. Beskriv kärnan i språkbruket med dina
egna ord. Vartifrån kommer språket i din
berättelse? Hur vill du beskriva denna sociolekt/dialekt?
Kunskapskrav svenska 1
E
|
C
|
A
|
K2:
Eleven kan skriva texter som är sammanhängande och begripliga samt till viss
del anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation.
|
K2:
Eleven kan skriva texter som är sammanhängande och begripliga samt anpassade
till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Dispositionen i den
skriftliga framställningen är tydligt urskiljbar. Språket medvetet och delvis
välformulerat.
|
K2:
Eleven kan skriva texter som är sammanhängande, begripliga och väldisponerade
samt anpassade till syfte, mottagare och kommunikations-situation.
Dispositionen i den skriftliga framställningen är tydligt urskiljbar. Språket är medvetet och innehåller goda formuleringar.
|
K5: Eleven kan göra enkla reflektioner över hur språklig variation hänger samman
med talare och situation samt ge exempel på hur språk och språkbruk kan markera avstånd och samhörighet. Dessutom
resonerar eleven översiktligt om attityder till någon form av språklig variation.
|
K5: Eleven kan göra välgrundade reflektioner över hur språklig variation hänger samman
med talare och situation samt ge exempel på och diskutera hur språk och språkbruk kan markera avstånd och samhörighet. Dessutom
resonerar eleven översiktligt, utifrån några
olika perspektiv, om attityder till några olika former av språklig variation.
|
K5: Eleven kan göra välgrundade och nyanserade reflektioner över hur språklig variation hänger samman
med talare och situation samt ge exempel på och nyanserat diskutera hur
språk
och språkbruk
kan markera avstånd
och samhörighet. Dessutom resonerar eleven utförligt,
utifrån flera
olika perspektiv, om attityder till flera olika former av språklig variation.
|
Kunskapskrav svenska som andraspråk 1
E
|
C
|
A
|
K1:
Eleven kan skriva olika typer av texter som är sammanhängande och begripliga
och i huvudsak följer normerna för den valda texttypen. Ordförrådet, uttalet
och den grammatiska behärskningen är tillräckligt god för att den skriftliga
och muntliga kommunikationen inte ska hindras annat än i undantagsfall.
|
Eleven
kan skriva olika typer av texter som är sammanhängande, begripliga och
välstrukturerade och i huvudsak följer normerna för den valda texttypen.
Eleven kan delvis anpassa stilen till texttypen. Ordförrådet, uttalet och den
grammatiska behärskningen är tillräckligt god för att den skriftliga och
muntliga kommunikationen inte ska hindras. När ordförrådet inte räcker till
kan eleven visa prov på någon strategi för att uttrycka
sig på annat sätt.
|
Eleven
kan skriva olika typer av texter, även om komplexa ämnen, som är
sammanhängande, begripliga, detaljrika och välstrukturerade och i huvudsak
följer normerna för den valda texttypen. Eleven kan delvis anpassa stilen
till texttypen och läsaren. Ordförrådet, uttalet och den grammatiska
behärskningen är tillräckligt god för att den skriftliga och muntliga
kommunikationen ska fungera väl. När ordförrådet inte räcker till kan eleven
visa prov på olika slags strategier för att uttrycka sig
på annat sätt.
|
K2: Eleven kan översiktligt redogöra för innehållet i enkla
texter av olika slag och modern skönlitteratur. Eleven kan med viss säkerhet
använda andras texter som mönster i sin egen språkproduktion.
|
Eleven
kan översiktligt redogöra för innehållet i enkla texter av olika slag och
modern skönlitteratur. Eleven kan med viss säkerhet anpassa andras texter som
mönster i sin egen språkproduktion.
|
Eleven
kan redogöra för innehållet i enkla texter av olika slag och modern
skönlitteratur samt relatera innehållet till egna erfarenheter och
allmänmänskliga och samhälleliga förhållanden. Eleven kan med säkerhet
använda andras texter som mönster i sin egen språkproduktion.
|
K3: Eleven kan göra enkla reflektioner
över
hur språklig variation hänger
samman
med talare, syfte och situation samt hur språk i olika situationer kan ha
olika status. Eleven kan göra enkla reflektioner över sin egen
språkanvändning.
|
Eleven
kan göra välgrundade reflektioner över hur språklig variation hänger samman
med talare, syfte och situation samt hur språk i olika situationer kan ha
olika status. Eleven kan göra välgrundade reflektioner över sin egen
språkanvändning.
|
Eleven
kan göra välgrundade och nyanserade reflektioner över hur språklig variation
hänger samman med talare, syfte och situation samt hur språk i olika
situationer kan ha olika status. Eleven kan göra välgrundade och nyanserade
reflektioner över sin egen språkanvändning. Dessa använder eleven också
för att dra slutsatser om hur språk används.
|
______________________________________________________________________
Uppgift: Skriv en recension
· Läs novellen Anekdot för sänkande av arbetsmoralen, av
Heinrich Böll, och utdraget ur Häxringarna, av Kerstin Ekman. Du
fokuserar på en av dem, men ska också jämföra dem med varandra.
· Det ska vara en löpande text som refererar till
vad någon annan sagt eller skrivit men också har dina egna tankar. Den här
texten ska vara ca 300-500 ord.
· Frågor som du besvarar i löpande text:
o Fokusera på en av berättelserna;
vad handlar den om?
o Beskriv
berättarstilen i den texten. Hur gör
författaren för att förmedla sitt budskap?
o Beskriv författarens
huvudtankar i den texten.
o Några gemensamma
teman är arbete/arbetsmoral, uppskattning och livsvärderingar. Det
kan finnas fler; du väljer det tema du tycker stämmer bäst. Beskriv hur temat
behandlas i de två berättelserna. Jämför de två temana; likheter och skillnader.
o Källhänvisa, infogat
i texten eller med hjälp av noter.
o Glöm inte att använda referatmarkörer och
att använda käll- och citatteknik.
· Skriv valfri rubrik på hela recensionen.
· I texten ska också dina egna tankar finnas med. Men, det är
viktigt att du skiljer på vad som är dina egna tankar och vad som är referat
till författarna. För att göra det enkelt för sig kan man skriva egna tankar i
ett eget stycke under en egen rubrik som förslagsvis lyder Egna tankar. Där
skriver du exempelvis vad du tycker att man kan lära sig av texterna; Vilka
budskap finns? Vad tycker du?
Berättartekniska,
stilistiska och litterära begrepp
· Skönlitteratur: Berättade
fiktiva (påhittade) texter: dikter, noveller, romaner, filmmanus etc.
· Prosa: Sammanhängande,
löpande text.
· Berättarperspektiv: Ur vilken
synvinkel berättas historien? Vem berättar, en allvetare, huvudpersonen, eller
någon annan?
· Tema: Vilket är textens
huvudämne?
· Symbol: Något som
symboliserar något annat. Exempel: fågel symboliserar frihet
och färgen röd symboliserar kärlek, passion, hetta eller
liknande.
· Dolda budskap: Det som
kan läsas ”mellan raderna”, och underförstås utan att det står skrivet i
texten.
· Genre: Texttyp som texten
kan kategoriseras i, t.ex. dramatik, spänning,
ungdomslitteratur etc.
· Kontrast: Motsatsförhållanden,
t.ex. kärlek och hat, himmel och helvete etc.
· Metafor: En gestaltad ”bild”
som symboliserar något speciellt. Exempel: Jag kastade en blick i
spegeln innan jag gick ut.
· Liknelse: En
gestaltad ”bild” som liknas vid något speciellt. Skillnad mot metafor är ordet
”som”. Exempel: Han kom som ett yrväder.
· Intrig: Berättelsens
handling.
· Komposition: Textens
struktur och uppbyggnad. Hur inleds och avslutas den? Hur byggs spänningen upp?
När kommer vändpunkten?
· Dialog: När två eller fler
karaktärer pratar med varandra. Jämför med replik, något en person
säger i texten. Dialog/repliker ska markeras på något sätt, förslagsvis
”citattecken”.
· Inre monolog: En
karaktärs egna tankar.
· Novell: En kort berättelse (1-80
sidor) med ett fåtal karaktärer.
· Roman: En längre
skönlitterär text. Inte biografi eller fakta. En vanlig bok helt enkelt.
· Budskap: Vad vill författaren
sätta fingret på? Textens huvudsakliga tanke eller sensmoral.
Referatteknik
När du refererar använder du
dig av referatmarkörer för att visa att det är någon annans åsikt, inte din.
Dessa görs oftast med hjälp av ett anföringsverb. Det kan se ut så här:
Författaren skriver att…, skribenten menar att…,
Harrysson påpekar att…
När du ska citera måste du vara
tydlig och citera med författarens exakta ord och du måste använda citattecken.
Så här:
”Ett odlat vett, en upplyst själ,
Vad, kunna böcker blott det skänka”.
Källhänvisning måste innehålla författarens namn, verkets titel i kursiv
stil och datum verket utkom. Du nämner författarens fullständiga namn
vid första omnämnandet. Sen refererat du till hen som författaren, hon, han,
skribenten, efternamnet eller hela namnet. Dock aldrig enbart förnamnet!
Exempel: Kommentarer:
Recension
av Till min kära dotter ifall jag hade någon
I Anna Maria Lenngrens dikt Till
min kära dotter ifall jag hade någon (1794) beskrivs upplysningens
tankar på flera sätt. Ett exempel är raderna:
”Ett odlat vett, en upplyst själ,
Vad, kunna böcker blott det skänka”
Här nämner författaren till och med
ordet ”upplyst”, vilket kan vara ett bevis i sig. Men innehållet visar också
hur Lenngren tänker. Upplysningen handlar ju om förnuft och vett, vilket
nämns i citatet, men det handlar också om satir, vilket man kan ana i den
andra textraden. Böcker är inte bra, skriver hon, men man anar att hon inte
är helt seriös, utan anspelar på en inställning som hon inte tycker är bra.
Dikten fortsätter:
”Mitt barn, studera världen väl,
Den ger dig ämnen nog att tänka”
Här ser man återigen upplysningens
tankar; man ska studera världen med sina egna ögon, och själv tänka efter vad
man tycker om saker och ting. Författaren beskriver sin syn på
världen och snuddar även vid hur man kan uppfostra sina barn, när hon ger
dessa råd.
Överlag är det främst detta som
dikten går ut på, just upplysningar om livet från en mor till en dotter. Dessa
upplysningar lämnas ibland i form av konkreta råd, som:
”Med läsning öd ej tiden bort”. Ibland ges de i mer allmänna beskrivningar av världen, som: ”Vår värld, min Betti, är ändå den allrabästa värld man äger”. Texten berör flera teman, men det tydligaste är just ovan nämnda upplysningsidéer, hur man genom sitt förnuft och sina egna upptäckter lär sig hur världen fungerar. Detta är ett tema som går igen i exempelvis Daniel Defoes roman Robinson Kruse. Dessa båda texter liknar varandra genom att de ger konkreta tips och råd för att överleva; Lenngren visar det ur en kvinnas sociala perspektiv, medan Defoe gör det genom rena tips för att överleva på en öde ö.
Det finns dock stora skillnader
texterna emellan; medan Lenngren är satirisk, är Defoe seriös.
Form och berättarstil skiljer också mycket, eftersom det ena är en dikt och
det andra en roman. Dikten ska läsas snabbt, gärna flera gånger. Den ska ge
en känsla snarare än lärdom. Robinson Kruse läses mer
eftertänksamt och kan lika väl användas som handbok som roman.
Eftersom Lenngrens text är en dikt,
är stilen poetisk. Hon skriver på rimmad vers, och dikten har en tydlig rytm
och takt som ger texten ett lätt flyt. Språket är vackert men ganska
kortfattat. Det gör texten effektiv och lätt att ta till sig.
Personligen tror jag att det Lenngren
främst vill få fram är ett inlägg i kvinnofrågan. Hon gör det på ett ironiskt
sätt, och när man inser det, blir dikten ganska humoristisk. Jag tycker att
den är både lärorik och rolig och den säger ganska mycket om upplysningen,
tror jag.
|
Rubrik
Källhänvisning
Citat
nämner författaren =
referatmarkör, anföringsverb.
Författarens huvudtankar
Citat
Författarens huvudtankar.
Författaren beskriver =
referatmarkör
Handling
Citat
Citat
Tema och jämförelse
Lenngren visar…,
Defoe gör det =referatmarkörer
Tema och jämförelse
Berättarstil
Egna tankar
|
Kunskapskrav
Svenska 1
E
|
C
|
A
|
K2: Eleven
kan skriva texter, som är sammanhängande och begripliga samt till viss del anpassade till syfte, mottagare
och situation. Eleven kan i huvudsak följa skriftspråkets normer för
språkriktighet.
|
Eleven kan skriva texter, som är sammanhängande och
begripliga samt anpassade till syfte, mottagare och situation. Dispositionen i den skriftliga framställningen är tydligt
urskiljbar. Eleven kan i huvudsak följa skriftspråkets normer för
språkriktighet, och språket är varierat och delvis
välformulerat.
|
Eleven kan skriva
texter, som är sammanhängande, begripliga och väldisponerade samt
anpassade till syfte, mottagare och situation. Dispositionen i den skriftliga framställningen är tydligt
urskiljbar. Eleven kan i huvudsak följa skriftspråkets normer för
språkriktighet, och språket är varierat och innehåller goda
formuleringar.
|
K3: Eleven
kan läsa, reflektera över och göra enkla sammanfattningar
av texter samt skriva egna texter som anknyter till det lästa.
I sitt arbete värderar och granskar eleven med viss säkerhet källor
kritiskt samt tillämpar grundläggande regler för citat- och referatteknik.
|
Eleven kan läsa, reflektera över och göra sammanfattningar
av texter samt skriva egna texter som lyfter fram
huvudtanken i det lästa. I sitt arbete värderar och granskar
eleven med viss säkerhet källor kritiskt samt tillämpar
grundläggande regler för citat- och referatteknik.
|
Eleven kan läsa, reflektera över och göra sammanfattningar
av texter samt skriva egna texter som lyfter fram
huvudtanken i det lästa och ger nya, relevanta perspektiv. I sitt
arbete värderar och granskar eleven med säkerhet källor
kritiskt samt tillämpar grundläggande regler för citat- och referatteknik.
|
K4: Eleven
kan översiktligt återge innehållet i några centrala svenska och
internationella skönlitterära verk och annat berättande. Dessutom kan
eleven översiktligt redogöra för några samband mellan
olika verk genom att ge exempel på gemensamma teman och motiv. Eleven återger någon iakttagelse och formulerar egna tankar med
utgångspunkt i berättandet.
|
Eleven kan översiktligt återge innehållet i några centrala
svenska och internationella skönlitterära verk och annat berättande. Eleven reflekterar också över innehåll och form med hjälp av
några berättartekniska och stilistiska begrepp. Dessutom kan
eleven utförligt redogöra för några samband mellan
olika verk genom att ge exempel på gemensamma teman och motiv. Eleven återger några iakttagelser och formulerar välgrundade egna tankar med utgångspunkt i
berättandet.
|
Eleven kan översiktligt återge innehållet i några centrala
svenska och internationella skönlitterära verk och annat berättande. Eleven reflekterar också över innehåll och form med hjälp av
några berättartekniska och stilistiska begrepp. Dessutom kan
eleven utförligt redogöra för några samband mellan
olika verk genom att ge exempel på gemensamma teman och motiv. Eleven återger några iakttagelser, formulerar välgrundade och nyanserade egna tankar med
utgångspunkt i berättandet samt relaterar innehållet i
berättandet på ett relevant sätt till allmänmänskliga förhållanden.
|
Svenska som andraspråk 1
E
|
C
|
A
|
K1: Eleven
kan skriva olika typer av texter som är sammanhängande och begripliga och i
huvudsak följer normerna för den valda texttypen. Ordförrådet, uttalet och
den grammatiska behärskningen är tillräckligt god för att den skriftliga
kommunikationen inte ska hindras annat än i undantagsfall.
|
Eleven
kan skriva olika typer av texter som är sammanhängande, begripliga och välstrukturerade och i huvudsak följer normerna
för den valda texttypen. Eleven kan delvis anpassa
stilen till texttypen. Ordförrådet, uttalet och den grammatiska
behärskningen är tillräckligt god för att den skriftliga
kommunikationen inte ska hindras. När ordförrådet inte räcker till kan eleven visa prov på någon
strategi för att uttrycka sig på annat sätt.
|
Eleven
kan skriva olika typer av texter, även om komplexa ämnen,
som är sammanhängande, begripliga, detaljrika och
välstrukturerade och i huvudsak följer normerna för den valda
texttypen. Eleven kan delvis anpassa stilen till
texttypen och läsaren. Ordförrådet, uttalet och den grammatiska
behärskningen är tillräckligt god för att den skriftliga ska fungera väl. När ordförrådet inte räcker
till kan eleven visa prov på olika slags strategier för att uttrycka sig på
annat sätt.
|
K2: Eleven
kan översiktligt återge det huvudsakliga innehållet
i skriftliga framställningar. Eleven kan värdera och kritiskt granska
innehållet med enkla omdömen. Eleven kan översiktligt redogöra för innehållet i enkla
texter av olika slag och modern skönlitteratur. Eleven kan anpassa sin
läsning efter texttypen. Eleven kan med viss säkerhet använda
andras texter som mönster i sin egen språkproduktion.
|
Eleven
kan översiktligt och med viktiga detaljer återge det
huvudsakliga innehållet i skriftliga framställningar. Eleven kan värdera och
kritiskt granska innehållet med enkla omdömen.
Eleven kan översiktligt redogöra för
innehållet i enkla texter av olika slag och modern skönlitteratur. Eleven kan
anpassa sin läsning efter texttypen. Eleven kan med viss säkerhet anpassa andras texter som
mönster i sin egen språkproduktion.
|
Eleven
kan med viktiga detaljer och nyanser återge det
huvudsakliga innehållet i skriftliga framställningar. Eleven kan värdera och
kritiskt granska innehållet med nyanserade omdömen.
Eleven kan redogöra för innehållet i enkla texter av olika slag och modern
skönlitteratur samt relatera innehållet till egna
erfarenheter och allmänmänskliga och samhälleliga förhållanden.
Eleven kan anpassa sin läsning efter texttypen. Eleven kan med säkerhet använda andras texter som mönster i
sin egen språkproduktion.
|
_________________________________________________________________________________
SPRÅK
Besvara frågorna nedan i ett delat googledokument. Frågorna kommer också att diskuteras under ett seminarium.
1. Vilken
dialekt har du (kanske en blandning eller brytning)? Är din dialekt besläktad
med eller liknar någon annan dialekt eller språk? Vilket/vilka? Ge några
exempel på ord som är typiska för din dialekt? Sök efter din dialekt på nätet;
vad hittar du som är intressant?
2. Slang är
en intressant företeelse. Fundera på hur och varför slang uppkommer. Varför
talar man slang, och vad händer med slangorden i ett längre perspektiv tror du?
Blir de fler eller färre? Hur kommer de se ut?
3. Svordomar
är ett intressant fenomen. Många svordomar har religiös koppling. Vissa är
könsord. Hur svär man i Sverige och hur skiljer det sig från andra länder? Har
det förändrats över tid (fråga t.ex. dina föräldrar)? Varför svär människor
överhuvudtaget? Vilka svordomar tycker du är bra?
4. Varje år
kommer nya ord. Vilka kom 2013? Vilka kommer att överleva tror du? Gå in på http://www.sprakradet.se/ och undersök nyordslistan (finns uppe till höger på webbsidan).
Välj ut några som du vill kommentera. Hade du hört dem? Vad tycker du om dem?
5. Det
påstås ibland att ungdomar börjar bryta för att det är tufft. Håller du med?
Varför gör vissa det tror du?
6. Vad vet
du om kroppsspråk? Det handlar ju inte bara om kroppens rörelser och gester,
utan även om miner, ansiktsuttryck, blickar etc. På vilket sätt kan man använda
sitt kroppsspråk för att verka t.ex. framgångsrik, smart eller påläst? Visa
gärna med hjälp av egna demonstrationer. Hur fungerar kroppsspråket i telefon?
7. Har du
hört talas om rosengårdssvenska (kan jämföras med t.ex. rinkebysvenska)? Vad
tror du att rosengårdssvenska innebär? Varför finns den och hur fungerar den?
8. Vi lever
i ett patriarkat, alltså ett samhälle där normer, hierarkier m.m. styrs utifrån
manliga attribut. Har du tänkt på att detta även gäller språket? Ett exempel är
ordet människa som direkt kan
härledas till ordet man. I ungdomars
talspråk är även ord som mannen och bror vanligt förekommande, vilket ju
också är ett tecken på ett mansdominerat samhälle. Hur ser du på det? Tycker du
att språket är mansdominerat?
9. Ordet hen kan kopplas till frågan ovan. Vad
betyder det och hur ser du på det? Är det bra och användbart eller meningslöst?
10. Sociala
medier, twitter, bloggar, chatt, sms etc. har påverkat det skrivna språket
mycket. På vilket sätt, och vad är bra och dåligt i denna påverkan? Ge egna
exempel. Hur använder du det ”moderna” skriftspråket?
11. Beskriv
en sociolekt (gruppspråk) du använder eller känner till väl. Ge exempel på ord,
uttryck och uttal. I vilka sammanhang används sociolekten och hur påverkar den
miljön och människorna som använder den?
12. Hur ser
du på språkets framtid och utveckling? Hur kommer tal- och skriftspråket att
förändras under din livstid tror du? Kommer du att tycka att det var bättre
förr och att ungdomarna utarmar språket, när du har blivit gammal?
Du som
har ett annat modersmål än svenska (läser svenska som andraspråk):
13. Skriftspråket:
Visa på vilket sätt språken skiljer sig åt, kanske i form av grammatik,
uppbyggnad, artighetsmarkörer osv. Vilka skillnader och likheter kan du se
mellan ditt hemspråk och svenska?
14. Talspråket:
på vilka sätt liknar och skiljer sig svenska och ditt modersmål i uttal, rytm
o.s.v.?
15. Jämför
sätten att svära eller använda kraftuttryck. Vilken typ av svordomar
finns i ditt modersmål och vilken typ finns i svenskan? Vilka tycker du är
starkast?
16. Välj
några ordspråk från svenskan (t.ex. ”ensam är stark”) och ditt eget modersmål
och jämför. Vilka ordspråk är obegripliga i svenska respektive ditt eget
modersmål? Liknar de varandra i innebörd? Översätt några till svenska.
Kunskapskrav svenska
1 (K5)
E
|
C
|
A
|
Eleven kan göra enkla reflektioner
över hur språklig variation hänger samman med talare och situation samt ge
exempel på hur språk och språkbruk kan markera avstånd och samhörighet.
Dessutom resonerar eleven översiktligt om attityder till någon
form av språklig variation.
|
Eleven kan göra välgrundade reflektioner
över hur språklig variation hänger samman med talare och situation samt ge
exempel på och diskutera hur språk och språkbruk kan markera avstånd
och samhörighet. Dessutom resonerar eleven översiktligt, utifrån
några olika perspektiv, om attityder till några olika former av
språklig variation.
|
Eleven kan göra välgrundade och
nyanserade reflektioner över hur språklig variation hänger samman med
talare och situation samt ge exempel på och nyanserat diskutera hur
språk och språkbruk kan markera avstånd och samhörighet. Dessutom resonerar
eleven utförligt, utifrån flera olika perspektiv, om attityder
till flera olika former av språklig variation.
|
Kunskapskrav svenska som andraspråk 1 (K3)
E
|
C
|
A
|
Eleven kan
göra enkla reflektioner över hur språklig variation hänger samman med
talare, syfte och situation samt hur språk i olika situationer kan ha olika
status. Eleven ger också exempel på språkliga drag som är typiska för tal-
och skriftspråk. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för
likheter och skillnader mellan svenska och sitt eget modersmål. Eleven kan
göra enkla reflektioner över sin egen språkanvändning.
|
Eleven kan göra välgrundade reflektioner
över hur språklig variation hänger samman med talare, syfte och situation
samt hur språk i olika situationer kan ha olika status. Eleven ger också
exempel på språkliga drag som är typiska för tal- och skriftspråk. Dessutom
kan eleven utförligt redogöra för likheter och skillnader mellan
svenska och sitt eget modersmål. Eleven kan göra välgrundade reflektioner
över sin egen språkanvändning.
|
Eleven kan göra välgrundade och
nyanserade reflektioner över hur språklig variation hänger samman med
talare, syfte och situation samt hur språk i olika situationer kan ha olika
status. Eleven ger också exempel på språkliga drag som är typiska för tal-
och skriftspråk. Dessutom kan eleven utförligt och nyanserat redogöra
för likheter och skillnader mellan svenska och sitt eget modersmål. Eleven
kan göra välgrundade och nyanserade reflektioner över sin egen
språkanvändning.
|
_________________________________________________________________________________
Skriv en insändare
Uppgiften är att
skriva en insändare (ett slags debattinlägg) utifrån ett ämne som du känner
till bra. Den ska innehålla en bakgrundsbeskrivning av själva problemet samt
argumentation. Texten kan vara personlig och informell, men bör ändå inte
innehålla slangord eller förkortningar. Språket ska alltså vara så korrekt som
möjligt, men personligt. Svordomar kan vid enstaka tillfälle fungera som
kraftuttryck, men får inte överanvändas. Vad
vill du förändra och hur?!
Skriv cirka 300-400
ord.
Förslag på ämnen:
·
CSN
·
Betygssystemet
·
För stora klasser
·
Bättre skolmat
·
Gratis kollektivtrafik
·
Höj skatterna
·
Skolavslutning i kyrkan
Exempel på insändare
från en skolelev:
|
Stoppa betygs- och testhetsen
Svenska skolelevers
har idag hög psykisk ohälsa på grund av den betygshets, som regeringen infört
under sina år vid makten. Det är extremt viktigt att vi får stopp på denna
press mot våra barn och ungdomar. En press som bromsar kreativitet och inlärning
hos våra elever och därmed vårt samhälles framtid.
Ett bra betyg
är mer värt än den egentliga kunskap man får med sig, som skolan fungerar
idag. Mycket av pressen vi tonåringar får, har vi satt på oss själva. I ett
skolsystem där man i stort sett aldrig kan ha en dålig dag, ett dåligt
provresultat eller en dålig redovisning utan att riskera sitt betyg, då är
det svårt att låta bli, och när man som elev får sänka sina betygsmål för sin
egen hälsas skull, då kanske det är dags att göra något åt saken.
Jag vill ha en skola där elevens psykiska och fysiska hälsa går före
betygs- och testhets. Vi vill att våra skolor ska vara kreativa och inspirera
oss och där varje individs fulla potential tas tillvara. Mitt fokus ligger på
en skola med individualiserat lärande, där nyfikenhet och kreativitet
uppmuntras och där barn och ungas självkänsla förstärks. En skola med kreativa,
pedagogiskt drivande rektorer, som tillsammans med sin personal, elever och
föräldrar, formar sin skola ur ett helhetsperspektiv.
Vi måste
sikta på att få en skola med lustfyllt lärande dit varje elev varje dag
längtar att gå och ger varje barn möjlighet att vara sig själv och växa till
den hen vill vara. Det ska inte finnas lyckade och misslyckade elever. Alla
har rätt att lyckas och utvecklas i skolan och känna; Jag duger, som jag är!
Jag vill att alla, föräldrar, elever, pedagoger, rektorer, politiker,
väljare, medborgare, ska hjälpa till, säga sin åsikt och bidra till
bättre skolresultat inom Sveriges skolor och starkt minska antalet elever som
i förtid ger upp sina studier.
|
Kunskapskrav svenska 1
|
E
|
C
|
A
|
|
Eleven kan skriva argumenterande text och andra typer av texter, som
är sammanhängande och begripliga samt till viss del anpassade
till syfte, mottagare och situation. Eleven kan i huvudsak följa
skriftspråkets normer för språkriktighet.
|
Eleven kan skriva argumenterande text och andra typer av texter, som
är sammanhängande och begripliga samt anpassade till syfte, mottagare och
kommunikationssituation. Dispositionen i den
skriftliga framställningen är tydligt urskiljbar. Eleven kan i
huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet, och språket är varierat och delvis välformulerat.
|
Eleven kan skriva argumenterande text och andra typer av texter, som
är sammanhängande, begripliga och väldisponerade samt
anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Dispositionen i den skriftliga framställningen är tydligt
urskiljbar. Eleven kan i huvudsak följa skriftspråkets normer för
språkriktighet, och språket är varierat och innehåller goda
formuleringar.
|
Kunskapskrav svenska som
andraspråk 1
|
E
|
C
|
A
|
|
Eleven
kan skriva olika typer av texter som är sammanhängande och begripliga och i
huvudsak följer normerna för den valda texttypen. Ordförrådet, uttalet och
den grammatiska behärskningen är tillräckligt god för att den skriftliga och
muntliga kommunikationen inte ska hindras annat än i
undantagsfall
|
Eleven
kan skriva olika typer av texter som är sammanhängande, begripliga och välstrukturerade och i huvudsak följer normerna för
den valda texttypen. Eleven kan delvis anpassa
stilen till texttypen. Ordförrådet, uttalet och den grammatiska
behärskningen är tillräckligt god för att den skriftliga och muntliga
kommunikationen inte ska hindras. När ordförrådet inte räcker till kan eleven visa prov på någon
strategi för att uttrycka sig på annat sätt.
|
Eleven
kan skriva olika typer av texter, även om komplexa ämnen,
som är sammanhängande, begripliga, detaljrika och
välstrukturerade och i huvudsak följer normerna för den valda
texttypen. Eleven kan delvis anpassa stilen till
texttypen och läsaren. Ordförrådet, uttalet och den grammatiska
behärskningen är tillräckligt god för att den skriftliga och muntliga
kommunikationen ska fungera väl. När ordförrådet inte räcker till kan eleven visa prov på olika
slags strategier för att uttrycka sig på annat sätt.
|
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar