Under den här fliken hittar du innehåll och uppgifter för kursen svenska 2. Givetvis kompletteras kursen genom undervisning, genomgångar, diskussioner, filmer, småuppgifter och annat, men här finns ett grundläggande underlag för kursen. Observera att du lämnar in dina uppgifter genom att dela mapp och dokument med mig på Google Drive. Läs mer om detta under fliken "Hem".
_________________________________________________________________________________

"Hen"- skriv en utredande text

Uppgiften är att A) skriva en utredande text och B) visa källkritiskt tänkande. Du börjar med att läsa de tre texterna som finns under följande länkar:

Obs! Du har också alternativet att själv leta upp tre artiklar som behandlar valfritt ämne.

A) Utifrån artiklarna skriver du en utredande text på ca 300-600 ord, som – i löpande text – utgår från punkterna:

1. Presentera bakgrunden; vad handlar texterna om? Vad vill de ha sagt? På vilka sätt liknar och skiljer sig åsikterna mellan de tre texterna åt?

2. Utred ämnet; hur gör respektive författare för att få ut sitt budskap? Argumenterar? Är saklig? Utreder? Gestaltar? Vad kommer texterna fram till?

3. Avslutning; vilken är din slutsats om ämnet? Finns det någon gemensam nämnare hos de tre texterna?

Referatteknik

När du refererar använder du dig av referatmarkörer för att visa att det är någon annans åsikt, inte din. Dessa görs oftast med hjälp av ett anföringsverb. Det kan se ut så här: Författaren skriver att…, skribenten menar att…, Harrysson påpekar att…

När du ska citera måste du vara tydlig och citera med författarens exakta ord och du måste använda citattecken. Så här:

”Människovärdet sitter som tur är inte i hur många vänner eller följare man har. Det behöver ständigt talas om, och det ska föräldrar vara bäst på genom att visa kärlek, omtanke och omdöme.”, skriver Pernilla Gunther i Aftonbladet (”Ungdomars ideal är ett hot mot jämställdheten”, 2013-08-26).

Källhänvisning måste innehålla författarens namn, verkets eller tidningens titel i kursiv stil och datum texten utkom. Är det en tidningsartikel ska rubriken vara markerad med citattecken(””).

Du nämner författarens fullständiga namn vid första omnämnandet. Sen refererar du till hen som författaren, hon, han, hen, skribenten, efternamnet eller hela namnet. Dock aldrig enbart förnamnet!

B) Du ska även visa på källkritiskt tänkande. Du gör det genom att besvara nedanstående frågor. Dessa frågor besvarar du i punktform.

1. Vem har skrivit artikeln?

Är det en myndighet, en organisation, ett företag, en privatperson? Är det någon som kan ämnet? Är det någon du litar på? Vem är ansvarig för utgivningen?

2. Varför (i vilket syfte) är texten skriven?

För att informera om något, för att presentera fakta, för att propagera för en åsikt, för att sälja något, för att underhålla?

3. Hur ser webbsidan/tidningen ut?

Finns det någon kontaktinformation? Verkar texten seriös? Hänvisas det till källor? Finns det något datum på texten?

4. Kan du hitta liknade information från andra ställen?

Har du letat på andra ställen? Har du jämfört med andra webbsidor? Kan andra källor stärka dina källor? Vilken var den bästa källan?

Kunskapskrav (k2)

E	C	A
Elever kan med viss säkerhet samla, sovra och sammanställa information från olika källor. Med utgångspunkt från detta kan eleven skriva utredande och argumenterande texter som är sammanhängande och har tydligt urskiljbar disposition. Texterna är till viss del anpassade till syfte, mottagare situation. Eleven kan tillämpa regler för citat- och referatteknik och följer i huvudsak skriftspråkets normer för språkriktighet. Språket är varierat och innehåller goda formuleringar.	Elever kan med viss säkerhet samla, sovra och sammanställa information från olika källor. Med utgångspunkt från detta kan eleven skriva utredande och argumenterande texter som är sammanhängande, väldisponerade och som ger ett nytt perspektiv på det lästa. Dessutom resonerar och drar eleven slutsatser utifrån sina resonemang. Texterna är anpassade till syfte, mottagare och situation. Eleven kan tillämpa regler för citat- och referatteknik och följer i huvudsak skriftspråkets normer för språkriktighet. Språket är klart och varierat samt innehåller goda formuleringar.	Elever kan med säkerhet samla, sovra och sammanställa information från olika källor och kan med utgångspunkt från detta skriva utredande och argumenterande texter som är sammanhängande och väldisponerade. Framställningen innehåller såväl belysande exempel som nya och vidgade perspektiv på det lästa. Dessutom resonerar och drar eleven välgrundade och nyanserade slutsatser utifrån sina resonemang. Texterna är anpassade till syfte, mottagare och situation. Eleven kan tillämpa regler för citat- och referatteknik och följer i huvudsak skriftspråkets normer för språkriktighet. Språket är träffsäkert, klart och varierat och innehåller goda formuleringar.

_________________________________________________________________________________

Utredande tal om språk

Uppgiften är att hålla en muntlig redovisning där du utreder hur situationen ser ut för ett minoritetsspråk eller en dialekt i Sverige. Redovisningen ska pågå 3-5 minuter. Det är obligatoriskt att använda någon form av presentationstekniskt hjälpmedel.

Förslagsvis kan du ta upp hur språket/dialekten sett ut över tid, hur situationen ser ut nu och troligen kommer att göra i framtiden. ”Nyanserat” (se kunskapskrav A) kan t.ex. innebära att du beskriver svårigheter och problem som språket/dialekten ställs och har ställts inför i Sverige, vilka orsakerna är och hur dessa problem kan lösas. Viktigt är också att du kommer till någon form av slutsats.

Fakta finns i dokumentet ”Språklagstiftning och minoritetsspråk”. Se även länkar:

· http://www.sprakradet.se, t.ex. ”språkvård” eller ”minoritetsspråk” -> ”länkar” där man bland annat kan hitta http://www.minoritet.se

· http://www.sprakradet.se/8947 (frågor och svar om dialekter).

· http://www.samer.se

· http://www.meankieli.com/

· TV-programmet I love språk:

o http://www.ur.se/Produkter/157290-I-love-sprak-Jiddisch-och-framtiden

o http://www.ur.se/Produkter/157291-I-love-sprak-Meankieli-och-framtiden

o http://www.ur.se/Produkter/157292-I-love-sprak-Samiska-och-framtiden

o http://www.ur.se/Produkter/157289-I-love-sprak-Romani-chib-och-framtiden

o http://www.ur.se/Produkter/157288-I-love-sprak-Finska-och-framtiden

Kunskapskrav svenska 2

E	C	A
K1: Eleven kan genomföra muntlig framställning inför en grupp med viss säkerhet. Den muntliga framställningen är sammanhängande, begriplig och dispositionen tydligt urskiljbar. Språk och stil är till viss del anpassade till syfte, mottagare och situation. Eleven har vissåhörarkontakt. Vidare kan eleven med viss säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel.	Eleven kan genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med viss säkerhet. Den muntliga framställningen är sammanhängande, begriplig och väldisponerad. Språket är ledigt och språk och stil är anpassade till syfte, mottagare och situation. Eleven har viss åhörarkontakt. Vidare kan eleven med viss säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel som stöder och tydliggör den muntliga framställningen.	Eleven kan genomföra muntlig framställning inför en grupp med säkerhet. Den muntliga framställningen är sammanhängande, begriplig och väldisponerad. Språket är ledigt, varierat och välformulerat, och språk och stil är anpassade till syfte, mottagare och situation. Framställningen innehåller såväl belysande exempel som generaliseringar och vidgade perspektiv. Eleven har god åhörarkontakt. Vidare kan eleven med säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel som stöder, tydliggör och är väl integrerat i den muntliga framställningen.
K6: Eleven kan översiktligt redogöra för någon aspekt av språksituationen i Sverige.	Eleven kan utförligt redogöra för några aspekter av språksituationen i Sverige.	Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för några aspekter av språksituationen i Sverige.

________________________________________________________________

Språket om språket - Ord

Uppgiften är att analysera det svenska språkets uppbyggnad utifrån några språkliga begrepp:

Ordbildning innebär att man bildar ett ord med en massa olika beståndsdelar. T.ex. består ordet ovänlighetens av delarna prefix (o), rotmorfem (vän), morfem som omvandlar substantivet vän till adjektivet vänlig (lig), suffix (heten), genitiv (s). Samtliga av dessa delar är morfem.

Fonem är språkljud. Det finns ca 50 stycken i svenska språket, t.ex. korta och långa vokaler. Bokstavskombinationer som tje-ljudet i kyss, fors och attjo eller sche-ljudet i genre, sjal och schampo, där samma ljud kan stavas på olika sätt.

Morfem är ordets minsta betydelsebärande del. Rotmorfem (eller rot) är själva kärnan i ordet, men behöver inte vara ett fullständigt ord för sig själv. Ett lexikalt morfem däremot, är ett eget ord.

Prefix är orddelar som finns i början av ordet, innan ordets huvudord (rotmorfemet). O- och im- (som i ovanlig och impopulär) är vanliga prefix.

Antonym är ett motsatsord, t.ex. hur stabil blir instabil där ordet med hjälp av prefixet in- ombildas.

Suffix är orddelar som finns i slutet av ordet, efter rotmorfemet. -ism, -aktig, -artad och -skap (som i feminism, tjuvaktig, likartad och fiendskap) är vanliga suffix.

Prefix och suffix är så kallade avledningsmorfem. De finns till för att skapa nya ord utifrån rotmorfemet. Ordet dans är ett substantiv som när du lägger till suffixet -a skapar verbet dansa, -ant skapar adjektivet dansant och -are skapar substantivet dansare.

Fogemorfem (eller fog) kallas det som fogar samman två ord. S är det vanligaste fogemorfemet (som i fotbollsmatch). Andra exempel är u, a, e, o, i (gatukorsning, kungakrona, färjeterminal, kvinnofråga och museibesök).

Syntax kallas dessa beskrivningar av regler för hur man sätter ihop ord till satser och meningar.

o	vän	lig	heten	s
prefix	rotmorfem	omvandlande morfem	suffix	genitiv (ägande)

Uppgift

Uppgiften är att analysera några ord. Språkrådet ger varje år ut årets nyordslista. Gå in på www.språkochfolkminnen.se -> "Språk" -> "Nyord" -> "Nyordslistor" -> "Nyordslistan 2013". (Du kan även kolla på gamla nyordslistor.) Välj ut minst fem ord och analysera uppbyggnad, ordbildning etc. utifrån begreppen.

· 1. Hur är orden byggda? Beskriv dem utifrån begreppen ovan. Vilket är t.ex. ordets rot?

· 2. Är orden kreativt byggda?

· 3. Vilket är bäst respektive sämst i sin kreativitet och uppbyggnad?

· 4. Försök bilda några antonymer.

· 5. Skapa fogemorfem.

· 6. Vilka suffix och prefix passar till orden?

Kunskapskrav (K5)

E	C	A
Eleven kan översiktligt utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken.	Eleven kan med viss precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken.	Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken.

_________________________________________________________________________________

Språket om språket – Satslära

Det svenska skriftspråket delas inte enbart in i ordklasser, utan även satsdelar. En sats kan vara en mening, en del av en mening eller bara ett ord. Några av satsdelarna är subjekt, predikat, objekt och adverbial.

Subjekt

Subjekt är den/det som gör något. Kråkan flyger över sjön. Denna typ kallas egentligt subjekt.

Formellt subjekt är alltid ordet det. Det ligger en telefon i badkaret. Det formella subjektet kan tas bort, om meningen omformuleras. En telefon ligger i badkaret.

Predikat

Predikat är alltid satsens verb, det som görs. Kråkan flyger över sjön.

Hjälpverb kallas det som läggs till olika former av predikat. Kråkan har flugit över sjön. Huvudverb är i det här exemplet flugit.

Objekt

Direkt objekt svarar på frågan vem/vad som utsätts för handlingen. Kråkan flaxar med vingarna. Jag läser en bok.

Indirekt objekt är den tar del av det direkta objektet. Jag läser en bok för min dotter.

Adverbial

Det finns många olika typer av adverbial.

Rumsadverbial anger platsen handlingen sker på. Kråkan flyger över sjön. Över sjön är också en prepositionsfras. (Prepositioner är en ordklass som anger plats: i, på, under, över etc. Läs mer om ordklasser i ”Svenskans tolv ordklasser”).

Tidsadverbial anger när något sker. Kråkan flyger över sjön just nu.

Sättsadverbial anger hur något sker. Kråkan flyger med flaxande vingar över sjön.

_________

Huvudsats

Huvudsats är en fullständig mening som innehåller minst satsdelarna subjekt och predikat. Kråkan flyger är ett exempel på en huvudsats.

Bisats

Bisats är inte en fullständig mening, utan behöver bindas samman med en huvudsats. Bisatsen kan alltså inte stå för sig själv. När kråkan flyger är en bisats, eftersom att den behöver en förklaring till när. Den kan bindas samman med huvudsats på olika sätt: Jag blir glad när kråkan flyger eller När kråkan flyger blir jag glad.

Inskjuten sats

Ibland behöver du lägga till information mitt i en mening. Då kan du använda inskjuten sats. Den inskjutna satsen markeras ofta med kommatecken, men kan även markeras med tankstreck eller parentes.

· Med kommatecken: Kråkan, som har en skadad vinge, flyger över sjön.

· Med tankstreck: Kråkan – som har en skadad vinge – flyger över sjön.

· Med parentes: Kråkan (som har en skadad vinge) flyger över sjön.

Satsradning är ett vanligt fel i skriftspråket. Det innebär, precis som ordet antyder, när du radar huvudsatser efter varandra i en och samma mening. Om du till exempel säger att: Den ena bilen är dyr, den andra bilen är billig, har man råkat rada huvudsatser på varandra.

Det finns många sätt att komma runt problemet. Du kan binda ihop huvudsatserna med bindeorden och eller men: Den ena tröjan är dyr och den andra är billig. Du kan också dela upp satserna i två meningar, så här: Den ena tröjan är dyr. Den andra är billig.

Ibland används satsradning som ett stilgrepp, till exempel i gestaltande text (romaner, noveller) för att skapa en viss rytm och kanske en snabbare takt i texten. I själva verket kan du hitta satsradning i många olika texter. Ändå betraktas det som ett fel. Duktiga författare leker med språket på olika sätt, men du kan vara övertygad om att de vet vad de gör. Du måste kunna konventionerna innan du leker med dem.

Nominalfras

Nominalfras är substantiv - plus eventuella beskrivande ord - som bildar eller ingår i olika satsdelar. En nominalfras kan även bestå av ett pronomen. Ordet "nominal" betyder "som handlar om substantiv". Exempel: Den här filmen var bättre än den vi såg förra veckan.

_____________

Uppgift

Skriv en text på ungefär 200 ord om valfritt ämne. Det kan vara en berättande text (saga, novell, en anekdot, ett minne), en instruerande, informerande eller argumenterande text. Skriv i Google Drive. I kommentarsfältet beskriver du vilka satsdelar du använder, samt några exempel på huvudsats, bisats, inskjuten sats och nominalfras. Beskriv hur du tänkte och, om du kan motivera det, varför du valde just dessa.

Kunskapskrav (k5)

E	C	A
Eleven kan översiktligt utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken.	Eleven kan med viss precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken.	Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken.

Bra länk för mer info: http://www.satsdelar.se

___________________________________________________________________________

Svenskans tolv ordklasser – en sammanfattning

Substantiv

· Konkreta saker som stol, ansikte och hund

· Abstrakta saker som kunskap, huvudvärk och ilska

· Egennamn (namn på länder, städer och personnamn)

· Ord du kan sätta en/ett eller flera, de/den framför

Adjektiv

· Beskriver hur någon eller något är: En rolig och vit påskhare.

Pronomen

· Ersätter substantiv

· Jag, du, hon, han, hen, henne, de/dem, ni, er, vår, mig, dig, detta, dessa, sådan osv

Verb

· Betecknar handlingar, händelser och tillstånd

· …verb är saker om man gör till exempel gå, hoppa och kör

Adverb

· Bestämning till verb: Springer fort

· Bestämning till adjektiv: Fantastiskt bra fotboll

· Inte, egentligen, ju, också, tvärtom osv

Prepositioner

· ”småord” som anger riktning och läge

· på, bakom, bredvid, i, hos, mellan, mot, till, under, vid, över, på grund av

Konjunktioner

· Bindeord som binder ihop satser (huvudsatser)

· Och, samt, men, eller, utan, för, ty, så, fast

Subjunktioner

· Bindeord som inleder bisatser

· Att, när, förrän, eftersom, sedan, medan, tills, innan, därför att, så att, om, ifall, än, som

Interjektioner

· Utropsord och svordomar

· Aj! Usch! Nähä! Va! För fan!

Räkneord

· Tal som skrivs med bokstäver

· Ett, två, första, andra osv.

Artiklar

· En, ett, den, det, de

Infinitivmärke ”att”

· Står direkt före verbets infinitivform (grundform): Att lära ut grammatik tycker jag är kul.

__________________________________________________________________________

Skriv argumenterande text

Instruktioner: Läs debattartikeln från Aftonbladet (finns under fliken "Texter") och bli inspirerad. Din egen argumenterande text kan läggas upp som den, men det är ditt val; huvudsaken är att följande delar finns med:

· Tes, alltså din åsikt i själva frågan. Jag anser att vi borde förbjuda kött!

· Bakgrund. Du måste visa att du har kunskap i ämnet och beskriva hur problemet ser ut. Ge gärna exempel för att läsaren också ska bli insatt och intresserad.

· Argument, och gärna flera. Argumenten är själva kärnan, det som gör att du lyckas övertyga om att din åsikt är rätt. Man kan ha två argument, man kan ha fem och man kan ha tolv, men runt tre brukar vara gångbart.

· Motargument ska lyftas och bemötas. Visa att motargumenten inte håller, utan snarare förstärker dina egna argument.

· Lösning. Ge ett eller flera konkreta förslag på hur problemet kan lösas.

· Avslutningen ska på ett slagkraftigt sätt sammanfatta eller knyta ihop texten. Det kan vara en upprepning av det starkaste argumentet eller något annat som övertygar om att din åsikt är den rätta.

Glöm inte rubrik, styckeindelning samt att referera och citera på korrekt sätt. Fundera också på vilka retoriska knep du kan använda: retoriska frågor, överdrifter, ironi etc. Och kom ihåg; Du ska övertyga!

Texten ska vara 500-600 ord.

Kunskapskrav

E	C	A
K2: Eleven kan skriva argumenterande texter som är sammanhängande och har tydligt urskiljbar disposition. Texterna är till viss del anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven kan tillämpa regler för citat- och referatteknik och följer i huvudsak skriftspråkets normer för språkriktighet. Språket är varierat och innehåller goda formuleringar	Eleven kan skriva argumenterande texter som är sammanhängande, väldisponerade och som ger ett nytt perspektiv på det lästa. Dessutom resonerar och drar eleven slutsatser utifrån sina resonemang. Texterna är anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven kan tillämpa regler för citat- och referatteknik och följer i huvudsak skriftspråkets normer för språkriktighet. Språket är klart och varierat samt innehåller goda formuleringar.	Eleven kan skriva argumenterande texter som är sammanhängande och väldisponerade. Framställningen innehåller såväl belysande exempel som nya och vidgade perspektiv på det lästa. Dessutom resonerar och drar eleven välgrundade och nyanserade slutsatser utifrån sina resonemang. Texterna är anpassade till syfte, mottagare och situation. Eleven kan tillämpa regler för citat- och referatteknik och följer i huvudsak skriftspråkets normer för språkriktighet. Språket är träffsäkert, klart och varierat och innehåller goda formuleringar.
K3: Eleven kan i skriftlig argumentation formulera en tes och ge välgrundade argument till stöd för den.	Eleven kan i skriftlig argumentation formulera en tes, håller sig konsekvent till den och ge välgrundade argument till stöd för den.	Eleven kan i skriftlig argumentation formulera en tes, hålla sig konsekvent till den och ge välgrundade argument till stöd för den. Dessutom kan eleven på ett relevant sätt bemöta tänkta motargument.

Svenska för gymnasiet

Sidor

Svenska 2

Svenskans tolv ordklasser – en sammanfattning

1 kommentar: