Svenska 3

Under den här fliken hittar du innehåll och uppgifter för kursen svenska 3. Givetvis kompletteras kursen genom undervisning, genomgångar, diskussioner, filmer, småuppgifter och annat, men här finns ett grundläggande underlag för kursen. Observera att du lämnar in dina uppgifter genom att dela mapp och dokument med mig på Google Drive. Läs mer om detta under fliken "Hem".
______________________________________________________________________

Bilden av Malmö

Vilken bild av Malmö förmedlas via massmedia och människor från andra ställen? Vad hör och ser ni? Stämmer det med din bild av stan? Vad är sant och vad är felaktigt?

Uppgiften är att skriva en utredande text på 600-800 ord. En utredande text ska som grund ha med tre delar. 1) Bakgrund, presentation av ämnet och eventuellt en frågeställning. 2) Utredning, resultat. Vad har utredningen kommit fram till? 3) Slutsats, diskussion, analys. Det kan vara egna reflektioner och tankar eller en djupare personlig analys.

Glöm inte att hänvisa till källor och använda referatmarkörer!

Genomförande

A)   Vi tittar på Bilden av Malmö från Uppdrag granskning och avslutar med en diskussion.

B)   Ni läser Kristian Lundbergs text i Sydsvenskan, "Ofrihet råder i Malmö". Håller du med om att Malmö är en ofri stad?

C)   Läs också Eskil Fagerströms text i Sydsvenskan, ”Det händer inte i Lund tänker jag - och mår illa” (Googla). Han skriver: "Vilken skada den beväpnade galningen i Malmö gjort går inte att överblicka ännu. Han kan skjuta fler, de lär ju fungera på det viset, galningarna. Att skadan är stor är väl klart, framför allt vad gäller offren, men också vad gäller bilden av Malmö." Håller du med om att bilden av Malmö påverkas?

D)   Vi diskuterar ämnet utifrån källorna. Er utredande text ska utgå ifrån minst två källor. Dessa behöver inte nödvändigtvis vara någon av ovanstående, men ska behandla samma ämne.

Referatteknik

Hur skriver man en utredande text med referat? Vad är en referatmarkör? Hur använder ni källor och källhänvisar? Se dokumentet ”Grundläggande skrivregler och –tips” för påminnelse.

Ett referat är något som refererar till andra källor. I ert fall ska ni skriva en utredande text. Detta innebär att ni sätter er in i ett ämne (mediabilden av Malmö) och utreder vad andra källor säger om Malmö. Ni berättar alltså vad andra har sagt och reflekterar över innehållet i dessa källor samt deras trovärdighet och relevans. Referatmarkör är det som visar att orden kommer från någon annan. T.ex.:

I dokumentären Bilden av Malmö (Uppdrag granskning, Svt1, 28/3 2012 och www.svtplay.se) menar Malmös kommunalråd Ilmar Reepalu att kommunen har fått ordning på Seved.

I exemplet i rutan ovan finns källa (titel, datum etc), referat (det Ilmar Reepalu sagt) samt referatmarkör (verbet menar).

Kunskapskrav

E	C	A
Du kan med viss säkerhet samla, sovra och sammanställa stora mängder information från olika källor och kan med utgångspunkt från detta skriva text av vetenskaplig karaktär. Texten är sammanhängande och har tydligt urskiljbar disposition. Texten är dessutom till viss del anpassad till syfte, mottagare och situation. Du kan värdera och granska källor kritiskt, tillämpa regler för citat- och referatteknik samt i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet. Du behandlar källorna på ett rimligt sätt och drar relevanta slutsatser utifrån källmaterialet. Språket är varierat och innehåller goda formuleringar.	Du kan med viss säkerhet samla, sovra och sammanställa stora mängder information från olika källor och kan med utgångspunkt från detta skriva text av vetenskaplig karaktär. Texten är sammanhängande och väldisponerad. Texten är anpassad till syfte, mottagare och situation. Du kan värdera och granska källor kritiskt, tillämpa regler för citat- och referatteknik samt i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet. Du behandlar källorna på ett rimligt sätt och drar relevanta slutsatser utifrån   källmaterialet. Språket är klart och varierat samt innehåller goda formuleringar.	Du kan med säkerhet samla, sovra och sammanställa stora mängder information från olika källor och skriver med utgångspunkt från detta text av vetenskaplig karaktär. Texten är sammanhängande och väldisponerad. Texten är dessutom väl anpassad till syfte, mottagare och situation. Du kan värdera och granska källor kritiskt, tillämpa regler för citat- och referatteknik samt i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet. Du behandlar källorna på ett skickligt sätt och drar relevanta slutsatser utifrån källmaterialet. Språket är träffsäkert, klart, varierat och över lag välformulerat

_________________________________________________________________

Litteraturseminarium Doktor Glas

Uppgiften är att utifrån Hjalmar Söderbergs roman Doktor Glas i seminarieform diskutera följande frågor:

- Revolt. På vilket sätt gör karaktärerna revolt? Mot samhället? Mot varandra?

      - Kvinnosyn/feminism. Hur beskrivs kvinnans roll i samhället? Jämför med idag!

      - Moral. Vem gör rätt och vem gör fel? Förklara din syn på Doktor Glas tankar och handlingar. Hur hade du handlat?

      - Berättarperspektiv. Romanen är skriven i dagboksform. Vad gör det för berättelsen? Hur påverkar det vår bild av Doktor Glas och alla händelser?

Seminarierna sker i grupper om 4-5 personer. Observera att ett seminarium inte är något förhör eller en muntlig redovisning, utan ett samtal, vilket innebär att det bör bli en levande diskussion, där vi lyssnar på varandras åsikter och låter diskussionen flyta på naturligt.

En del av kravet är att du använder litteraturvetenskapliga begrepp. Vi kommer därför att gå igenom listan nedan.

Berättartekniska, stilistiska och litterära begrepp

·      Fiktion: Skönlitterära (fiktiva) texter: dikter, noveller, romaner, filmmanus etc.

·      Prosa: Sammanhängande, längre löpande text. Jämför med t.ex. poesi.

·      Genre: Texttyp som texten kan kategoriseras i, t.ex. dramatik, spänning, ungdomslitteratur etc.

·      Gestaltning: Hur karaktärer eller berättelsen levandegörs, författaren ”målar” en bild av händelser, känslor och tankar. Exempel: Blicken flackade och svettpärlor syntes i pannan kan gestalta någon som är nervös.

·      Intrig: Berättelsens handling.

·      Berättarperspektiv: Ur vilken synvinkel berättas historien? Vem berättar, en allvetare, huvudpersonen, utomstående eller någon annan? Vilken betydelse har berättarperspektivet för berättelsens intrig?

·      Tema: Vilket är textens huvudämne? Kan jämställas med budskap. Vad vill författaren sätta fingret på? Textens huvudsakliga tanke eller sensmoral.

·      Motiv: Sidoteman, mindre tydliga eller utförliga budskap. En berättelse kan ha i princip hur många motiv som helst.

·      Dolda budskap: Det som kan läsas ”mellan raderna”, och underförstås utan att det står skrivet i texten.

·      Symbol: Något som symboliserar något annat. Exempel: fågel symboliserar frihet och färgen röd symboliserar kärlek, passion, hetta eller liknande.

·      Kontrast: Motsatsförhållanden, t.ex. kärlek och hat, himmel och helvete etc.

·      Metafor: En gestaltad ”bild” som symboliserar något speciellt. Exempel: Jag kastade en blick i spegeln innan jag gick ut.

·      Liknelse: En gestaltad ”bild” som liknas vid något speciellt. Skillnad mot metafor är ordet ”som”. Exempel: Han kom som ett yrväder.

·      Allegori: En bildlig eller symbolisk skildring där karaktärerna och händelserna representerar något annat.

·      Komposition: Textens struktur och uppbyggnad. Hur inleds och avslutas den? Hur byggs spänningen upp? När kommer vändpunkten?

·      Dialog: När två eller fler karaktärer pratat med varandra. Jämför med replik, något en person säger i texten. Dialog/repliker ska markeras på något sätt, förslagsvis ”citattecken”.

·      Ellips: Minst ett utelämnat, underförstått ord. Används oftast i brev eller dagbok, för att göra texten personlig och intim. Exempel: Skriver detta enbart för dina ögon där ”jag” är underförstått.

·      Inre monolog: En karaktärs egna tankar.

·      Eufemism: Förskönande omskrivning av ord eller begrepp.

·      Allusion: Anspelning på något annat begrepp, någon särskild händelse eller person. T.ex. Han bär på ett kors anspelar på Jesus och är samtidigt en metafor.

·      Satir: Ironisk kritik med syfte att håna någonting på ett stilfullt sätt. Ofta samhällskritik med tydliga överdrifter.

Kunskapskrav svenska 3         

E

C

A

                                                                                                                             

K1: Eleven kan, i förberedda diskussioner, muntligt förmedla egna tankar och åsikter. Detta gör eleven med viss säkerhet. Språk, stil och disposition är anpassade till syfte, mottagare och situation.	K1: Eleven kan, i förberedda diskussioner, på ett nyanserat sätt muntligt förmedla egna tankar och åsikter. Detta gör eleven med viss säkerhet. Språk, stil och disposition är väl anpassade till syfte, mottagare och situation.	K1: Eleven kan, i förberedda diskussioner, på ett nyanserat sätt muntligt förmedla egna tankar och åsikter. Detta gör eleven med säkerhet. Språk, stil och disposition är väl anpassade till syfte, mottagare och situation.
K5: Eleven kan göra en fördjupad, textnära litterär analys. I analysen använder eleven med viss säkerhet litteraturvetenskapliga begrepp och verktyg samt ger stöd för sin tolkning genom belägg från texterna.	K5: Eleven kan göra en fördjupad och utförlig textnära litterär analys. I analysen använder eleven med viss säkerhetlitteraturvetenskapliga begrepp och verktyg samt ger stöd för sin tolkning genom väl valda belägg från texterna.	K5: Eleven kan göra en fördjupad, utförlig, träffsäker och nyanserad textnära litterär analys ur flera perspektiv. I analysen använder eleven med säkerhet litteraturvet. begrepp och verktyg samt ger stöd för sin tolkning genom väl valda belägg från texterna.

_______________________________________________________________________________

Argumenterande tal och talanalys

Uppgiften är att hålla en muntlig, argumenterande redovisning samt att analysera någon annans presentation.

Talet: Du talar i ca 5 minuter och du använder någon form av presentationstekniskt hjälpmedel. Följ mallen för talmanus (inledning, stödord, avslutning, hjälpmedel) och planera ditt tal utifrån nedanstående begrepp och retoriska stilmedel. Du bestämmer innehållet i talet, men det ska vara argumenterande. Förslag på ämnen:

·      Slopa betygen!

·      Ordet hen är bra!

·      Malmö är ingen farlig stad!

·      Gör innerstan bilfri!

Retorikanalysen: Ni analyserar varandra utifrån nedanstående begrepp och retoriska stilmedel. 

Att tänka på vid tal och talanalys

Retoriska begrepp ·  Stilfigurer som talaren kan använda: o   Retorisk fråga = fråga som inte kräver svar o   Allitteration = bokstavsrim/-upprepning o   Ironi o   Publikriktad fråga o   Metafor och liknelse = symbolisk bild o   Upprepning o   Hyperbol = överdrift o   Paradox = motsatser o   Humor o   Utrop! ·  En talare bör visa: o   Ethos = trovärdighet o   Logos = vädjar till lyssnarens förnuft o   Pathos = vädjar till lyssnarens känslor ·  Talets upplägg: o   Inledning. Är den intresseväckande och genomtänkt? o   Memorering. Har hen förberett sig, memorerat och kan tala fritt? o   Anpassning. Är talet anpassat till tiden och publiken? o   Hjälpmedel. Vilket/vilka hjälpmedel används och hur? Gör det talet bättre? o   Avslutning. Knyter den ihop säcken? Finns någon slutsats? Är avslutningen tydlig? ·  Genomförande. Notera talarens: o   Kroppsspråk o   Tydlighet (i röst och innehåll) o   Säkerhet

I analysen kan du i princip svara ja och nej på frågorna nedan, men som du förstår krävs mer utförliga och nyanserade svar för att nå högre nivå. Analysen utgår från följande mall:

1.   Hur inleds talet? Är det en effektiv och/eller genomtänkt inledning?
2.   Hur fungerar kroppsspråket?
3.   Talets innehåll: är det sammanhängande och förståeligt?
4.   Är talets struktur tydlig och väldisponerad?
5.   Vilka retoriska stilmedel använder talaren? Hur skapas publikkontakten?
6.   Hur fungerar det presentationstekniska hjälpmedlet? Gör det talet bättre?
7.   Vilken strategi har talaren för att memorera och kunna ”släppa manus”? Stödord etc? Har talaren memorerat talet?
8.   Är talaren övertygande i sin argumentation? Hur gör talaren för att övertyga? Visar talaren ethos, patos eller logos (kanske alla)?
9.   Hur fungerar avslutningen? Är den effektiv och/eller genomtänkt?
10.              Vad kan talaren tänka på för att göra sitt nästa tal bättre?

Kunskapskrav svenska 3

E

C

A

K1: Eleven kan genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med viss säkerhet. Språk, stil och disposition är anpassade till syfte, mottagare och situation, och eleven använder med viss säkerhet retoriska verkningsmedel. Eleven har viss åhörarkontakt. Vidare kan eleven med viss säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel	K1: Eleven kan genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med viss säkerhet. Språk, stil och disposition är väl anpassade till syfte, mottagare och situation, och eleven använder med säkerhet retoriska verkningsmedel. Eleven har viss åhörarkontakt. Vidare kan eleven med viss säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel som stöder och tydliggör den muntliga framställningen.	K1: Eleven kan genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med säkerhet. Språk, stil och disposition är väl anpassade till syfte, mottagare och situation och eleven använder med säkerhet och på ett effektfullt sätt retoriska verkningsmedel. Eleven har god åhörarkontakt. Vidare kan eleven med säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel som stöder, tydliggör och är väl integrerat i den muntliga framställningen.
K3: Eleven kan i muntlig argumentation formulera en tes och ge välgrundade argument till stöd för den.	K3: Eleven kan i muntlig argumentation formulera en tes, hålla sig konsekvent till den och ge välgrundade argument till stöd för den.	K3: Eleven kan i muntlig argumentation formulera en tes, hålla sig konsekvent till den och ge välgrundade och nyanserade argument till stöd för den. Dessutom kan eleven på ett relevant sätt bemöta tänkta motargument.
K4: Eleven kan med viss säkerhet använda grundläggande retoriska begrepp som verktyg i enkla analyser av retorik.	K4: Eleven kan använda grundläggande retoriska begrepp som verktyg i utförliga analyser av retorik.	K4: Eleven kan med god säkerhet använda grundläggande retoriska begrepp som verktyg i utförliga och nyanserade analyser av retorik.

________________________________________________________________________________

Språk

Spela in dig själv, på mobilen, datorn eller var som helst, och skicka till mig.

Ett språkseminarium kommer att komplettera din inlämning.

Utifrån texten ”Språkförändringar” och andra källor (t.ex. länkarna nedan) ska du i din redogörelse resonera kring två saker:

1. Svenska språkets släktskapsförhållanden. Det kan handla om språkträdet, fornnordiska språk eller släktskapet med t.ex. danska, norska, isländska eller andra språk. Beskriv någonting som berör hur svenska är släkt med ett annat språk!

Titta gärna på Värsta språket: http://www.oppetarkiv.se/video/1131345/varsta-spraket-sasong-2-avsnitt-3-av-8

2. Svenska språkets historiska utveckling. Det kan utgå från texten du läst, t.ex. Selma Lagerlöfs påverkan på skriftspråket, du-reformen eller andra reformer, hen, låneord eller något annat. Du kan också redogöra för något du själv känner till bra, t.ex. hur sms-språk, e-mail, chatt eller liknande har påverkat och förändrat språket. Svenskan påverkas idag mer av andra språk än tidigare; det är också en aspekt du skulle kunna ta upp. Beskriv någonting som berör det svenska språkets utveckling/förändring! Kom fram till en slutsats!

Titta gärna på Värsta språket: http://www.oppetarkiv.se/video/1145952/varsta-spraket-sasong-1-avsnitt-6-av-8